Skriv samarbetsavtal online

Tydligt från start. Reglera ansvar, kostnader, intäkter och rättigheter när två företag samarbetar. Skräddarsytt samarbetsavtal enligt svensk rätt.

Fast pris1 200 krexkl. moms

Fast pris. Du ser exakt pris innan du betalar.

Det här behöver ditt avtal innehålla

Parterna samt samarbetets syfte och omfattning
Ansvarsfördelning och respektive parts åtaganden
Kostnader, intäktsdelning och fakturering
Immateriella rättigheter och gemensamma resultat
Sekretess, exklusivitet och konkurrens
Avtalstid, uppsägning och vad som händer vid exit

Varför behöver jag detta?

Samarbeten mellan företag börjar ofta med ett handslag och stor entusiasm – och slutar inte sällan i tvist om vem som skulle göra vad, vem som ska betala och vem som äger det ni tagit fram tillsammans. Ett samarbetsavtal lägger fast spelreglerna innan pengar och tid har investerats: syftet med samarbetet, parternas åtaganden, hur kostnader och intäkter fördelas, vem som äger resultaten och hur samarbetet avslutas. Avtalet passar både för ett avgränsat gemensamt projekt och för ett löpande partnerskap. Innan ni delar affärshemligheter med varandra bör ni teckna ett sekretessavtal, och i tidiga förhandlingar kan en avsiktsförklaring (LOI) vara ett bra första steg. Om den ena parten egentligen bara levererar en tjänst till den andra passar ett konsultavtal bättre, och om ni vill bilda ett gemensamt bolag behöver ni i stället ett aktieägaravtal.

Vad ingår?

Passar projektsamarbeten och löpande partnerskap
Tydlig fördelning av kostnader, intäkter och ansvar
Reglerar äganderätten till gemensamt framtagna resultat
Exit-regler för när samarbetet ska avslutas

Fast pris, inte timpris.

1 200 kr

Fast pris för det här avtalet, exkl. moms. Du ser exakt pris innan du betalar, och avtalet är klart samma sittning.

3 000–8 000 kr

Ungefärligt arvode hos en jurist eller advokat för ett enklare avtal, exkl. moms, debiterat per timme och ofta med dagars väntetid.

Prisspannet för jurister är ett ungefärligt riktvärde för enklare standardavtal och kan variera kraftigt mellan byråer och ärendetyper. Vid komplexa ärenden är personlig juridisk rådgivning värd sitt pris.

Juridisk bakgrund

Det finns ingen särskild lag för samarbetsavtal mellan företag. Avtalet regleras av den allmänna avtalsrätten, främst avtalslagen (1915:218), och parterna har stor frihet att utforma villkoren. Oskäliga villkor kan jämkas enligt avtalslagens 36 §. Om parterna har avtalat att gemensamt utöva verksamhet i bolag kan samarbetet utgöra ett enkelt bolag enligt lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, med de regler om förvaltning och upplösning som följer av den lagen; ett handelsbolag uppstår först vid registrering hos Bolagsverket. Konkurrenslagen (2008:579) förbjuder avtal mellan företag som har till syfte eller resultat att begränsa konkurrensen, vilket är särskilt relevant vid samarbete mellan konkurrenter. Lagen (2018:558) om företagshemligheter ger skydd för konfidentiell information, och upphovsrättslagen (1960:729) avgör vem som äger upphovsrätten till resultat som parterna skapar tillsammans om avtalet inte anger något annat.

Vad ska ett samarbetsavtal innehålla?

Ett bra samarbetsavtal börjar med att beskriva varför ni samarbetar och vad samarbetet ska leda till. Det låter självklart, men en tydlig beskrivning av syfte och omfattning blir avgörande när ni senare ska tolka vad som ingår och vad som ligger utanför samarbetet. Därefter bör avtalet reglera respektive parts åtaganden och resurser, hur beslut fattas och vem som företräder samarbetet utåt, hur kostnader och intäkter fördelas, vem som äger resultaten, sekretess och eventuell exklusivitet, ansvar och ansvarsbegränsning, avtalstid och uppsägning samt tvistlösning. För längre samarbeten är det också klokt att reglera hur ni följer upp arbetet, till exempel genom en gemensam styrgrupp som träffas regelbundet. Ju mer ni reder ut i förväg, desto mindre behöver ni förhandla i ett läge där ni redan är oense.

Ansvarsfördelning och gränsdragning

En vanlig orsak till konflikt i samarbeten är att parterna har olika bilder av vem som ska göra vad. Avtalet bör därför så konkret som möjligt beskriva varje parts åtaganden – gärna i en bilaga med arbetsuppgifter, leveranser och tidsplan. Det bör också framgå om parterna får anlita underleverantörer och vem som ansvarar för deras arbete. Lika viktigt är gränsdragningen utåt: agerar parterna var för sig mot kunder och leverantörer, eller får någon av dem ingå avtal för samarbetets räkning? Utan tydliga regler kan en part riskera att bli bunden av åtaganden som den andra parten gjort. Avtalet bör också innehålla en ansvarsbegränsning som anger hur långt parternas skadeståndsansvar mot varandra sträcker sig, till exempel ett tak och ett undantag för indirekta skador som utebliven vinst, med förbehåll för uppsåt och grov vårdslöshet.

Kostnader, intäkter och fakturering

Pengar är ofta det som skaver mest när ett samarbete pågått en tid. Avtalet bör reglera vilka kostnader som är gemensamma och hur de fördelas – lika, i proportion till insats eller enligt en budget – och vilka kostnader varje part bär själv. Motsvarande gäller intäkterna: hur fördelas de, vem fakturerar kunden, när ska den andra parten få sin andel och vilket underlag ska redovisas? Om en part investerar mer än den andra i början kan avtalet ange att investeringen ska återbetalas innan överskottet fördelas. Det är också klokt att reglera rätten till insyn, till exempel att båda parter får ta del av det underlag som ligger till grund för fördelningen. Tydliga ekonomiska regler från början gör det lättare att hålla samarbetet igång även när resultatet inte blir som planerat.

Immateriella rättigheter och gemensamma resultat

När två företag tar fram något tillsammans – en produkt, en programvara, en metod eller ett varumärke – uppstår frågan vem som äger resultatet. Avtalet bör skilja mellan det som varje part tar med sig in i samarbetet (bakgrundsrättigheter), som normalt stannar hos den parten, och det som skapas inom samarbetet (förgrundsrättigheter). För förgrundsrättigheterna finns flera modeller: den ena parten äger allt och den andra får en licens, parterna äger resultatet gemensamt, eller äganderätten fördelas efter vem som tagit fram vad. Gemensamt ägande låter rättvist men kan vara svårt att hantera i praktiken, eftersom det ofta kräver samförstånd för att resultatet ska kunna licensieras eller säljas. Avtalet bör därför också ange vad som gäller efter samarbetets slut – får båda parter fortsätta använda resultatet, och i så fall på vilka villkor?

Avtalstid, uppsägning och exit

Alla samarbeten tar slut förr eller senare, och det är när samarbetet ska avslutas som ett oklart avtal kostar mest. Avtalet bör ange om samarbetet gäller för en bestämd tid, tills ett projekt är slutfört eller tills vidare med en viss uppsägningstid. Det bör också ange när en part får häva avtalet i förtid, till exempel vid väsentligt avtalsbrott som inte rättas inom viss tid, obestånd eller ägarförändringar hos motparten. Exit-regleringen bör beskriva hur pågående kunduppdrag slutförs, hur gemensamma tillgångar, kundregister och resultat fördelas, och hur länge sekretess och eventuella konkurrensbegränsningar gäller efter avslutet. Konkurrensbegränsningar bör vara tydligt avgränsade i tid och omfattning för att inte riskera att jämkas som oskäliga eller komma i konflikt med konkurrensreglerna. Med en genomtänkt exit kan parterna skiljas åt utan att någon behöver förlora det den investerat.

Vanliga misstag

Förlita sig på ett muntligt samarbete – när oenighet uppstår finns inget som visar vad parterna faktiskt kom överens om
Inte reglera äganderätten till resultaten – gemensamt framtagna produkter eller program blir omöjliga att använda eller sälja
Otydlig kostnads- och intäktsfördelning – leder till tvister om vem som ska betala och vem som har rätt till överskottet
Sakna exit-regler – det blir oklart vad som händer med kunder, tillgångar och pågående uppdrag när samarbetet upphör
Utbyta känslig prisinformation med en konkurrent – kan strida mot konkurrenslagen även om syftet med samarbetet är legitimt

Vanliga frågor om samarbetsavtal

Vad är ett samarbetsavtal? Ett samarbetsavtal är ett avtal mellan två eller flera företag som ska arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål, till exempel ett projekt, en produkt eller en gemensam försäljning. Avtalet reglerar parternas åtaganden, hur kostnader och intäkter fördelas, vem som äger resultaten och hur samarbetet avslutas.

Vad är skillnaden mellan samarbetsavtal och konsultavtal? I ett konsultavtal köper den ena parten en tjänst av den andra mot ersättning. I ett samarbetsavtal bidrar båda parter med resurser och delar på risk och resultat. Om den ena parten i praktiken bara levererar en tjänst och får betalt för den är ett konsultavtal oftast rätt avtalsform.

Kan ett samarbete bli ett bolag utan att vi vill det? Ja, det kan hända. Om två eller flera har avtalat att gemensamt utöva verksamhet i bolagsform kan samarbetet bedömas som ett enkelt bolag enligt lagen om handelsbolag och enkla bolag, med egna regler om bland annat förvaltning och upplösning. Ett handelsbolag uppstår däremot först när bolaget registreras hos Bolagsverket. Ett tydligt samarbetsavtal som beskriver att parterna agerar självständigt minskar risken för oklarheter.

Vem äger det vi tar fram tillsammans? Utan avtal kan äganderätten bli oklar. Skapar flera personer ett upphovsrättsligt verk tillsammans utan att bidragen går att särskilja har de gemensam upphovsrätt, vilket i praktiken kräver att alla är överens om hur verket får användas. Avtalet bör därför ange vem som äger resultaten, vilka nyttjanderätter den andra parten får och vad som gäller efter samarbetets slut.

Får konkurrenter samarbeta? Samarbeten mellan konkurrenter är tillåtna i många fall, men konkurrenslagen förbjuder avtal som begränsar konkurrensen, till exempel samordning av priser eller uppdelning av kunder och marknader. Samarbetar ni med en konkurrent bör ni vara försiktiga med vilken kommersiell information som utbyts och vid behov rådgöra med en jurist.

Hur avslutas ett samarbetsavtal? Avtalet bör ange avtalstid, uppsägningstid och under vilka förutsättningar en part får häva avtalet i förtid, till exempel vid väsentligt avtalsbrott eller obestånd. Lika viktigt är att reglera vad som händer vid avslutet: hur pågående åtaganden hanteras, hur gemensamma tillgångar och resultat fördelas och hur länge sekretessen gäller.

Behövs en sekretessklausul? I de flesta samarbeten ja. Parterna får ofta insyn i varandras kunder, priser, metoder och planer. En sekretessklausul eller ett separat sekretessavtal anger vad som är konfidentiellt, hur informationen får användas och hur länge sekretessen gäller efter att samarbetet upphört.

Ska vi bilda ett gemensamt bolag i stället? Om samarbetet ska pågå länge, kräver gemensamma investeringar eller ska ta in externa kunder och kapital kan ett gemensamt ägt aktiebolag vara bättre. Då behövs också ett aktieägaravtal som reglerar ägandet. För tidsbegränsade projekt eller samarbeten där parterna fortsatt ska agera självständigt räcker ofta ett samarbetsavtal.

Fördjupning i kunskapsbanken

Läs våra guider som går djupare i lagtext, formkrav och vanliga misstag.

Relaterade avtal

Redo att skapa ditt avtal?

Beskriv din situation i chatten och få ett professionellt avtal anpassat efter svensk lag. Fast pris från 1 200 kr exkl. moms.