Publicerad 23 september 2026•7 min läsning

Samarbetsavtal mellan företag — det här ska regleras

Två företag, ett gemensamt projekt och inget på papper — så börjar tvister om pengar, kunder och rättigheter. Checklistan för ett samarbetsavtal som håller.

Samarbeten mellan företag börjar ofta med ett handslag: en gemensam offert, en produkt som ska säljas i den andras kanaler, ett projekt där båda bidrar med kompetens. Så länge allt går bra saknar ingen en avtalstext. Det är när samarbetet växer, en kund hoppar av eller någon vill gå vidare som frågorna kommer — vem äger resultatet, hur delas intäkterna och får den ena ta med sig kunderna?

Ett samarbetsavtal besvarar de frågorna i förväg. Det är ingen lagreglerad avtalstyp, vilket ger stor frihet — men också att nästan ingenting gäller automatiskt. Det som inte står i avtalet får ni förhandla om när relationen redan är ansträngd.

Syfte, omfattning och roller

Börja med att beskriva vad samarbetet omfattar — och vad det inte omfattar. Ett avtal om att gemensamt leverera en viss tjänst till en viss kundgrupp är mycket lättare att tillämpa än ett om att "samarbeta kring digitala lösningar".

Varje parts åtaganden — vilka resurser, personer och leveranser var och en bidrar med, och till vilken kvalitet.
Beslutsordning — kontaktpersoner, eventuell styrgrupp och hur ni fattar beslut när ni inte är överens.
Kundkontakt och fakturering — vem äger kundrelationen, vem lämnar offert och vem fakturerar slutkunden.
Ingen bolagsbildning — skriv uttryckligen att samarbetet inte utgör ett bolag och att ingen part kan binda den andra. Bedrivs verksamhet gemensamt utan en sådan reglering kan samarbetet i värsta fall bedömas som ett enkelt bolag, med regler om vinstdelning och ansvar som ni inte valt själva.

Ekonomi — kostnader, intäkter och risk

Kostnadsfördelning — vem bär vilka kostnader, och hur hanteras gemensamma utlägg som marknadsföring eller mässor.
Intäktsdelning — procentsats, fast ersättning eller provision, och exakt vad den beräknas på (fakturerat eller betalt belopp, före eller efter kostnader).
Betalningsflöde — när den part som fakturerar slutkunden ska föra vidare den andras andel.
Kundförluster — vem bär risken om slutkunden inte betalar.
Insyn — rätt att ta del av underlag för beräkningen, så att intäktsdelningen går att kontrollera.

Immateriella rättigheter och sekretess

Skilj mellan bakgrundsrättigheter — det varje part äger när samarbetet börjar — och resultat som tas fram under samarbetet. Bakgrunden bör som regel stanna hos sin ägare, med en begränsad rätt för den andra att använda den så länge samarbetet pågår.

För resultatet finns tre vanliga modeller: den som skapar äger, en part äger och den andra får licens, eller gemensamt ägande. Gemensamt ägande låter rättvist men gör det ofta svårt att använda, licensiera eller sälja resultatet utan den andras medverkan. Välj medvetet. Samma frågor uppstår när ni anlitar konsulter, se IP-rätt i konsultavtal.

Ni kommer att dela affärsinformation, prissättning och kunduppgifter med varandra. Ta in en sekretessklausul i samarbetsavtalet, eller teckna ett sekretessavtal redan innan förhandlingarna börjar.

Exklusivitet, konkurrens och kunder

Ska ni få samarbeta med andra om samma sak? Får den ena parten vända sig direkt till kunder som den andra har fört in? Vanliga klausuler är exklusivitet, förbud mot att värva kunder och förbud mot att värva personal — gärna tidsbegränsade och avgränsade till det samarbetet faktiskt gäller. Konkurrensbegränsande åtaganden måste vara skäliga för att hålla, enligt 38 § avtalslagen.

Är ni konkurrenter på samma marknad behöver ni vara extra försiktiga: samarbete om priser, uppdelning av kunder eller marknader kan strida mot konkurrenslagen oavsett vad avtalet säger. Håll utbytet av känslig information och begränsningarna till det samarbetet kräver.

Ansvar, avtalstid och exit

Ansvar och ansvarsbegränsning — vem ansvarar mot slutkunden, och hur mycket kan en part bli skyldig den andra? Se vår guide om ansvarsbegränsning och vite.
Avtalstid och uppsägning — fast period eller tillsvidare, uppsägningstid och rätt att säga upp i förtid vid väsentligt avtalsbrott, obestånd eller ändrad ägarkontroll hos motparten.
Vad som händer när samarbetet upphör — pågående kunduppdrag, rätten till gemensamt material, återlämnande av information och vilka klausuler som fortsätter gälla, till exempel sekretess.
Tvistlösning — allmän domstol eller skiljeförfarande. Skiljeförfarande är snabbare men kostar mer, och passar sällan när beloppen är måttliga.

Med SkapaAvtals samarbetsavtal går du igenom de här punkterna i en guidad chatt och får ett avtal anpassat efter ert upplägg. Är det egentligen så att den ena parten levererar en tjänst mot betalning passar ett konsultavtal bättre.

Vanliga frågor

Måste ett samarbetsavtal vara skriftligt?

Nej, det finns inga formkrav och ett muntligt avtal är bindande. Men ett samarbete har många rörliga delar — intäktsdelning, rättigheter, kunder — och utan skriftligt avtal är det i praktiken omöjligt att visa vad ni kom överens om.

Vad är skillnaden mellan ett samarbetsavtal och ett konsultavtal?

I ett konsultavtal köper den ena parten en tjänst av den andra mot ersättning. I ett samarbetsavtal bidrar båda parter till något gemensamt och delar på risk och resultat. Om pengarna bara går åt ett håll är det oftast ett konsult- eller tjänsteavtal ni behöver.

När är det bättre att starta ett gemensamt bolag?

När samarbetet kräver större gemensamma investeringar, egna anställda eller ska pågå länge kan ett gemensamt aktiebolag vara tydligare. Då reglerar ni förhållandet mellan ägarna i ett aktieägaravtal i stället.

Räcker en avsiktsförklaring?

En avsiktsförklaring (LOI) är användbar som första steg, men är ofta helt eller delvis icke-bindande. Det som ska gälla när samarbetet väl är igång — ekonomi, rättigheter, ansvar och exit — behöver ett riktigt avtal.