Inkråmsöverlåtelse eller aktieöverlåtelse? Så väljer du rätt sätt att köpa eller sälja ett företag

Grundskillnaden: köpa bolaget eller köpa det som finns i bolaget

Vid en aktieöverlåtelse är det aktieägaren som säljer. Ofta är säljaren en privatperson eller ett holdingbolag. Bolaget som driver verksamheten byter bara ägare — det är samma juridiska person före och efter affären. Avtalet som reglerar köpet är ett aktieöverlåtelseavtal.

Vid en inkråmsöverlåtelse är det bolaget självt som säljer. Rörelsebolaget överlåter tillgångar till köparens bolag, och köpeskillingen betalas till rörelsebolaget — inte till ägaren. Avtalet är ett avtal om inkråmsöverlåtelse, och det kräver en noggrann förteckning över exakt vilka tillgångar som ingår.

• Aktieöverlåtelse: allt följer med automatiskt — tillgångar, skulder, avtal, tillstånd, anställda och historik.
• Inkråmsöverlåtelse: bara det som räknas upp i avtalet följer med. Resten stannar hos säljarens bolag.

Skulder och risker — vem bär det okända?

Den kanske viktigaste skillnaden gäller risk. Vid en aktieöverlåtelse följer alla bolagets förpliktelser med, även sådana som ingen känner till vid affären: en tvist som ännu inte har uppstått, en skatterevision för tidigare år, ett garantiåtagande mot en kund eller ett miljöansvar. Köparen betalar inte skulderna själv, men det är köparens bolag som får bära dem — och därmed sjunker värdet på det köparen har betalat för.

Därför bygger ett aktieöverlåtelseavtal i hög grad på garantier från säljaren, en due diligence-granskning före affären och regler om hur säljaren ska ersätta köparen om en garanti visar sig felaktig. Läs mer i vår guide till aktieöverlåtelseavtal.

Vid en inkråmsöverlåtelse tar köparen som huvudregel bara över de skulder och förpliktelser som avtalet uttryckligen anger. Kundfordringar, leverantörsskulder och skatteskulder stannar normalt hos säljarens bolag. Det gör inkråmsköpet till det säkrare alternativet för köparen när bolagets historik är oklar. Ett viktigt undantag gäller personalen — se avsnittet om anställda nedan.

För säljaren är bilden den omvända. Vid ett aktieköp lämnar säljaren bolaget och dess förpliktelser helt, med undantag för de garantier som lämnas i avtalet. Vid en inkråmsförsäljning blir säljarens bolag kvar med de skulder och avtal som inte följde med, och måste avvecklas eller drivas vidare.

Avtal med kunder, leverantörer och hyresvärd

Vid en aktieöverlåtelse är det fortfarande samma bolag som är part i alla avtal, så avtalen löper vidare utan att någon motpart behöver godkänna något. Undantaget är avtal med ägarbytesklausuler (change of control), som ger motparten rätt att säga upp eller omförhandla avtalet om bolaget får en ny ägare. Sådana klausuler är vanliga i större kund-, leverantörs-, licens- och finansieringsavtal och bör kartläggas innan affären.

Vid en inkråmsöverlåtelse är det tvärtom. Enligt en allmän avtalsrättslig princip kan en part inte överlåta ett avtal med både rättigheter och skyldigheter utan motpartens samtycke. Köparen måste därför få varje viktig motpart att godkänna överlåtelsen eller teckna nya avtal. Avtalet bör ange vad som gäller om en nyckelkund eller leverantör säger nej.

Lokalhyresavtalet kräver särskild uppmärksamhet. Vid ett aktieköp är hyresgästen densamma. Vid ett inkråmsköp måste hyresrätten överlåtas, och hyresvärden behöver som huvudregel samtycka. Om hyresvärden vägrar kan hyresnämnden enligt 12 kap. 36 § jordabalken lämna tillstånd när hyresrätten överlåts i samband med att verksamheten överlåts, om hyresvärden inte har befogad anledning att motsätta sig överlåtelsen. Har hyresgästen haft hyresrätten kortare tid än tre år krävs synnerliga skäl.

Samma logik gäller ofta myndighetstillstånd som är knutna till bolaget: vid ett aktieköp finns de kvar i bolaget, medan köparen vid ett inkråmsköp i regel får söka egna. Kontrollera vad som gäller för just era tillstånd.

Anställda — när gäller 6 b § LAS?

Vid en aktieöverlåtelse påverkas anställningarna inte alls rättsligt. Arbetsgivaren är fortfarande samma bolag, och anställningsavtal, semesterskulder och andra villkor finns kvar precis som tidigare.

Vid en inkråmsöverlåtelse byter verksamheten arbetsgivare. Om det som överlåts är en verksamhet som behåller sin identitet hos köparen — inte bara enstaka tillgångar — är det en övergång av verksamhet enligt 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Då gäller följande:

• Anställningsavtalen och de villkor som gäller vid övergången går över till köparen.
• Säljaren svarar fortfarande för ekonomiska förpliktelser som hänför sig till tiden före övergången, och köparen svarar också för dem gentemot de anställda.
• En anställd kan motsätta sig att följa med och stannar då kvar hos säljaren.
• Övergången i sig är inte saklig grund för uppsägning (7 § LAS).
• Reglerna gäller inte vid övergång i samband med konkurs.

Det betyder att undantaget från ”inga skulder följer med” är tydligt just här: intjänad semester och andra förmåner följer med personalen. Avtalet bör därför fördela kostnaden mellan parterna, till exempel genom avdrag på köpeskillingen. Inför beslutet finns också en förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen — både när säljaren har kollektivavtal och, vid övergång av verksamhet, gentemot berörda fackförbund även utan kollektivavtal.

Skatt och moms i stora drag

Skatteeffekterna är ofta det som avgör valet, och de beror på hur säljaren och köparen är organiserade. Här är huvuddragen — räkna alltid på er egen situation tillsammans med revisor eller skatterådgivare.

Säljaren — aktieöverlåtelse. Ägs aktierna av ett aktiebolag, till exempel ett holdingbolag, är kapitalvinsten på så kallade näringsbetingade andelar som huvudregel skattefri enligt reglerna i 25 a kap. inkomstskattelagen. Onoterade aktier som ägs av ett aktiebolag är normalt näringsbetingade. Säljer en privatperson sina aktier beskattas kapitalvinsten hos personen, och för fåmansföretag finns särskilda regler som påverkar hur vinsten beskattas.

Säljaren — inkråmsöverlåtelse. Vinsten på tillgångarna beskattas i rörelsebolaget som en vanlig inkomst. Pengarna hamnar i bolaget, och om ägaren sedan vill ta ut dem sker det genom utdelning eller likvidation, med beskattning även i det ledet. För en säljare som äger rörelsebolaget direkt blir en inkråmsförsäljning därför ofta mindre förmånlig än en aktieförsäljning.

Köparen. Vid ett inkråmsköp får köparen ett anskaffningsvärde på varje tillgång och kan normalt skriva av inventarier och förvärvad goodwill över tid. Vid ett aktieköp kan köparen inte skriva av köpeskillingen för aktierna, och tillgångarna i bolaget behåller sina tidigare skattemässiga värden. Har bolaget underskott från tidigare år kan regler i inkomstskattelagen begränsa rätten att använda dem efter ett ägarbyte.

Moms och stämpelskatt. Försäljning av aktier är undantagen från moms. Vid inkråmsöverlåtelse räknas överlåtelsen enligt 5 kap. 38 § mervärdesskattelagen (2023:200) inte som omsättning när en verksamhet eller del av en verksamhet överlåts till en köpare som fortsätter den, men gränsdragningen kan vara svår. Ingår en fastighet i inkråmet krävs lagfart och därmed stämpelskatt, vilket inte uppstår om bolaget som äger fastigheten säljs genom aktieöverlåtelse.

När passar vilket alternativ?

Det finns inget alternativ som alltid är bäst. Ofta drar köpare och säljare åt olika håll, och priset får spegla vem som tar risken eller skattekostnaden. Som tumregel:

• Aktieöverlåtelse passar när bolaget har en ren och väldokumenterad historik, när många avtal, tillstånd eller hyresavtal är svåra att flytta, när säljaren vill lämna bolaget helt och när säljaren äger aktierna via ett holdingbolag.
• Inkråmsöverlåtelse passar när köparen bara vill ha en del av verksamheten, när bolaget har okända eller kända risker som köparen inte vill ta över, när säljaren vill behålla bolaget för annan verksamhet och när köparen vill kunna skriva av det som betalas.
• Inkråmsöverlåtelse är ofta den enda vägen när säljaren driver verksamheten som enskild firma — det finns då inga aktier att sälja.

Oavsett väg börjar de flesta affärer med ett sekretessavtal innan säljaren lämnar ut siffror, och en avsiktsförklaring som slår fast huvudvillkoren. Därefter skrivs själva överlåtelseavtalet — ett aktieöverlåtelseavtal eller ett avtal om inkråmsöverlåtelse.