Skapa arvskiftesavtal online

Fördela arvet rätt. Färdig handling för fördelning av dödsboet enligt ärvdabalken 23 kap. — undvik framtida tvister.

Fast pris1 295 krinkl. moms

Fast pris. Du ser exakt pris innan du betalar.

Varför behöver jag detta?

När en person avlider och bouppteckningen är klar och registrerad hos Skatteverket behöver tillgångarna fördelas mellan arvingarna. Arvskiftet är det skriftliga avtal mellan dödsbodelägarna som dokumenterar fördelningen – vem som får huset, vem som tar över aktiedepån och hur kontanta medel delas. Ärvdabalken 23 kap. kräver att skiftet är skriftligt och undertecknas av samtliga dödsbodelägare. Är ni inte överens kan en boutredningsman eller skiftesman utses av tingsrätten. Om den avlidne efterlämnar maka eller make ska först ett bodelningsavtal upprättas mellan efterlevande make och dödsboet. En del av planeringen som hade kunnat undvika tvister är att i förväg skriva ett testamente, eller ge bort egendom under livet med ett gåvobrev med klart angivet förskott på arv.

Vad ingår?

Uppfyller ärvdabalken 23 kap.
Fördelning av fastigheter, värdepapper och kontanter
Avräkning av förskott på arv
Korrekt underlag för Lantmäteriet och bank

Fast pris, inte timpris.

1 295 kr

Fast pris för det här avtalet, inkl. moms. Du ser exakt pris innan du betalar, och avtalet är klart samma sittning.

3 000–8 000 kr

Ungefärligt arvode hos en jurist eller advokat för ett enklare avtal, exkl. moms, debiterat per timme och ofta med dagars väntetid.

Prisspannet för jurister är ett ungefärligt riktvärde för enklare standardavtal och kan variera kraftigt mellan byråer och ärendetyper. Vid komplexa ärenden är personlig juridisk rådgivning värd sitt pris.

Juridisk bakgrund

Arvskifte regleras av ärvdabalken (1958:637) 23 kap. Skiftet ska enligt 23 kap. 4 § vara skriftligt och undertecknat av samtliga dödsbodelägare för att vara giltigt. Innan skifte kan genomföras ska bouppteckningen registreras hos Skatteverket enligt 20 kap., normalt inom fyra månader från dödsfallet. Om den avlidne var gift ska först en bodelning mellan efterlevande make och dödsboet genomföras enligt äktenskapsbalkens regler. Efterlevande make ärver med fri förfoganderätt före gemensamma barn enligt ärvdabalken 3 kap. 1 §. Särkullbarn har rätt att få ut sin del direkt enligt 3 kap. 1 §. Gåvor till bröstarvingar presumeras vara förskott på arv enligt 6 kap. 1 §. Vid tvist kan tingsrätten utse en skiftesman enligt 23 kap. 5 § som kan genomföra ett tvångsskifte. Tvångsskifte kan klandras inom fyra veckor från delgivning. Lagen om dödsbon (avtalslagen och skatteförfarandelagen) reglerar dödsboets förvaltning och skatteplikt.

När och hur ska arvskifte genomföras?

Arvskiftet kan genomföras så snart bouppteckningen registrerats hos Skatteverket och dödsboets skulder är betalda eller säkerställda. Skiftet behöver däremot inte ske inom en viss tid – dödsbodelägarna kan välja att låta dödsboet förvalta tillgångarna under en längre period, exempelvis tills en fastighet säljs till bättre pris. Ett dödsbo är dock skattskyldigt och ska deklarera varje år som det består. När skiftet genomförs upprättas en handling som listar dödsboets totala tillgångar, eventuella skulder som ska dras av, och fördelningen mellan delägarna. Handlingen ska undertecknas av samtliga dödsbodelägare och förvaras säkert – den utgör grund för Lantmäteriet vid lagfart, för banker vid överföring av konton och för Bolagsverket vid övertagande av aktier.

Bodelning före arvskifte vid makes dödsfall

Om den avlidne var gift ska först en bodelning mellan efterlevande make och dödsboet genomföras enligt äktenskapsbalkens regler. Genom bodelningen avgörs hur makarnas gemensamma giftorättsgods ska delas. Efterlevande make får hälften av giftorättsgodset (eller sin enskilda egendom) och resten utgör den avlidnes kvarlåtenskap som ska fördelas i arvskiftet. Efterlevande make ärver enligt ärvdabalken 3 kap. 1 § hela kvarlåtenskapen före gemensamma barn med fri förfoganderätt. Detta innebär att gemensamma barn får sitt arv först vid den efterlevande makens död. Särkullbarn har dock rätt att få ut sin arvslott direkt, om de inte avstår enligt 3 kap. 9 §. Vid sambors dödsfall finns ingen automatisk arvsrätt, vilket gör testamente särskilt viktigt.

Förskott på arv – så avräknas det

Ärvdabalken 6 kap. 1 § innehåller en presumtion om att gåvor från föräldrar till bröstarvingar är förskott på arv. Detta ska avräknas i arvskiftet om gåvobrevet inte uttryckligen anger annat. Tekniskt fungerar avräkningen så att gåvans värde vid gåvotillfället läggs till dödsboets totala tillgångar, varefter den teoretiska summan delas mellan arvingarna. Den arvinge som fått förskottet får sedan sin andel reducerad med gåvans värde. Om gåvans värde överstiger arvslotten behöver mottagaren normalt inte återbära mellanskillnaden, om inte gåvobrevet specifikt anger det. För gåvor till andra än bröstarvingar gäller den omvända presumtionen – de räknas inte som förskott på arv om inte gåvobrevet eller testamentet uttryckligen anger det. Korrekt redovisning av förskott är ofta källan till de mest infekterade tvisterna i dödsbon.

Fördelning av fastigheter och företag

Att dela en fastighet eller ett företag är ofta den största utmaningen i arvskiftet. En fastighet kan inte enkelt klyvas mellan flera arvingar utan att förlora värde. Vanliga lösningar är: en arvinge tar över hela fastigheten och kompenserar de andra med kontanter eller andra tillgångar (utlösen), fastigheten säljs och försäljningssumman fördelas, eller arvingarna behåller fastigheten gemensamt som samägare. Vid utlösen behövs en värdering – ofta används marknadsvärde enligt en oberoende mäklare. Skattemässigt sker ingen kapitalvinstbeskattning vid utlösen mellan dödsbodelägare, eftersom det räknas som arv. För företag (aktier i fåmansbolag eller andelar i handelsbolag) kan kontinuitetsprincipen vara viktig – verksamheten kan fortgå utan beskattning vid generationsskifte om vissa villkor uppfylls. Skiftet bör då gärna föregås av rådgivning från revisor eller skattejurist.

Skiftesman vid oenighet

Om dödsbodelägarna inte kan komma överens om fördelningen kan vilken som helst av dem ansöka hos tingsrätten om att en skiftesman utses enligt ärvdabalken 23 kap. 5 §. Skiftesmannen är ofta en advokat med erfarenhet av familjerätt. Skiftesmannens första uppdrag är att försöka medla fram en frivillig överenskommelse mellan delägarna. Om det inte lyckas inom rimlig tid genomför skiftesmannen ett tvångsskifte – en bindande fördelning som baseras på lag och praxis. Tvångsskifte kan klandras vid tingsrätten inom fyra veckor från delgivning. Kostnaden för skiftesmannen betalas normalt av dödsboet, vilket innebär att alla arvingar i praktiken delar på kostnaden. Att låta tvister gå till skiftesman är ofta dyrt och försämrar familjerelationer, varför ett välskrivet och tidigt arvskifte är att föredra.

Vanliga misstag

Genomföra arvskifte innan bouppteckningen är registrerad – Skatteverket behöver registreringen klar och skulderna säkerställda.
Glömma att redovisa förskott på arv – oklarhet om tidigare gåvor är den vanligaste källan till tvister mellan syskon.
Sakna underskrifter från samtliga dödsbodelägare – ett ofullständigt undertecknat skifte är ogiltigt enligt ärvdabalken 23 kap. 4 §.
Värdera fastigheter och företag utan oberoende underlag – godtyckliga värderingar leder till klander av skiftet.
Skifta innan bodelning med efterlevande make – ordningen mellan bodelning och arvskifte är lagstadgad och får inte vändas på.

Vanliga frågor om arvskiftesavtal

Vad är skillnaden mellan bouppteckning och arvskifte? Bouppteckningen är en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder vid dödsögonblicket – den registreras hos Skatteverket inom fyra månader. Arvskiftet är det efterföljande avtalet där dödsbodelägarna kommer överens om hur tillgångarna ska fördelas.

Måste arvskiftet vara skriftligt? Ja. Enligt ärvdabalken 23 kap. 4 § ska arvskiftet vara skriftligt och underskrivet av samtliga dödsbodelägare för att vara giltigt. Saknar någon dödsbodelägares underskrift är skiftet ogiltigt.

Vilka är dödsbodelägare? Dödsbodelägare är de som har rätt till arv efter den avlidne enligt lag eller testamente, samt efterlevande make eller maka. Om bouppteckningen är registrerad framgår delägarna direkt av den.

Hur fördelas arvet om det inte finns testamente? Då gäller ärvdabalkens legala arvsordning. I första hand ärver bröstarvingar (barn och barnbarn) lika. Om den avlidne var gift ärver maken före gemensamma barn med fri förfoganderätt. Särkullbarn har rätt att få ut sin del direkt.

Vad är förskott på arv? Gåvor som föräldrar gett till sina barn under livstiden presumeras vara förskott på arv enligt ärvdabalken 6 kap. 1 §. Värdet vid gåvotillfället avräknas från det barnets arvslott. Förskottet ska redovisas i arvskiftet om inte gåvobrevet uttryckligen anger att det inte är förskott på arv.

Kan man skifta arvet i flera omgångar? Ja, partiellt skifte är möjligt och vanligt. Exempelvis kan kontanter skiftas direkt medan en fastighet förvaltas av dödsboet under en tid innan den säljs eller övertas. Varje partiellt skifte ska dokumenteras med samtliga delägares underskrifter.

Vad händer om delägarna inte är överens? Då kan en dödsbodelägare ansöka om att tingsrätten utser en skiftesman enligt ärvdabalken 23 kap. 5 §. Skiftesmannen försöker först nå en överenskommelse, och om det inte går genomför skiftesmannen ett tvångsskifte som dödsbodelägarna måste följa.

Hur länge kan ett dödsbo förvaltas innan skifte? Det finns ingen absolut tidsgräns, men dödsboet är skattskyldigt så länge det är oskiftat och ska deklarera årligen. För att skifta krävs att bouppteckning registrerats och eventuella skulder reglerats. Många dödsbon skiftas inom sex till tolv månader.

Fördjupning i kunskapsbanken

Läs våra guider som går djupare i lagtext, formkrav och vanliga misstag.

Relaterade avtal

Redo att skapa ditt avtal?

Beskriv din situation i chatten och få ett professionellt avtal anpassat efter svensk lag. Fast pris från 1 295 kr inkl. moms.