SSkapaAvtal

Skriv uppdragsavtal online

För byråer och tjänsteföretag. Reglera omfattning, leveranser, ändringsarbeten, ersättning, ansvar och immateriella rättigheter i ett skriftligt uppdragsavtal mellan företag.

Fast pris600 krexkl. moms

Fast pris. Du ser exakt pris innan du betalar.

Det här behöver ditt avtal innehålla

  • Parterna, uppdragets omfattning och vad som inte ingår
  • Leveranser, tidplan och godkännande av leverans
  • Ändrings- och tilläggsarbeten – beställning och prissättning
  • Ersättning, fakturering och dröjsmålsränta6 § räntelagen (1975:635)
  • Fel, försening och ansvarsbegränsning
  • Immateriella rättigheter till resultatetUpphovsrättslagen (1960:729)
  • Sekretess, avtalstid, uppsägning och tvistlösning

Varför behöver jag detta?

Ett uppdragsavtal används när ett företag anlitar ett annat företag för att utföra en tjänst – en kommunikationsbyrå som tar fram en kampanj, en IT-leverantör som bygger ett system, en redovisningsbyrå eller en leverantör av löpande drift och support. Det är bredare än ett konsultavtal, som i första hand passar när en enskild konsult arbetar i uppdragsgivarens verksamhet. För tjänster mellan företag finns ingen generell lag som fyller ut avtalet på samma sätt som köplagen gör vid köp av varor. Därför avgör avtalet självt det mesta: vad som ingår, när leveransen är godkänd, vad tilläggsarbeten kostar, vem som bär ansvaret om något går fel och vem som äger resultatet. Anlitar du en enskild konsult passar ett konsultavtal bättre, och för återkommande beställningar under en längre period kan ett ramavtal vara rätt grund.

Vad ingår?

  • Omfattning, leveranser och godkännandeprocess
  • Rutin för ändrings- och tilläggsarbeten
  • Ersättningsmodell, ansvarsbegränsning och reklamation
  • Immateriella rättigheter, sekretess och avtalstid

Fast pris, inte timpris.

600 kr

Fast pris för det här avtalet, exkl. moms. Du ser exakt pris innan du betalar, och avtalet är klart samma sittning.

3 000–8 000 kr

Ungefärligt arvode hos en jurist eller advokat för ett enklare avtal, exkl. moms, debiterat per timme och ofta med dagars väntetid.

Prisspannet för jurister är ett ungefärligt riktvärde för enklare standardavtal och kan variera kraftigt mellan byråer och ärendetyper. Vid komplexa ärenden är personlig juridisk rådgivning värd sitt pris.

Juridisk bakgrund

Det saknas en generell dispositiv lag för tjänster mellan näringsidkare. Konsumenttjänstlagen (1985:716) gäller bara tjänster till konsumenter, och köplagen (1990:931) gäller köp av lös egendom. Enligt 2 § köplagen omfattas beställning av en vara som ska tillverkas, men inte avtal där tjänsten utgör den övervägande delen av leverantörens förpliktelse. Uppdragsavtal bedöms därför i första hand utifrån avtalets innehåll och allmänna avtalsrättsliga principer, och i vissa fall med ledning av reglerna om syssloman i 18 kap. handelsbalken. Lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen) gäller för hur avtalet ingås, och oskäliga villkor kan jämkas eller lämnas utan avseende enligt 36 §. Dröjsmålsränta regleras i räntelagen (1975:635), där 6 § anger referensräntan plus åtta procentenheter om inget annat avtalats, och förseningsersättning vid sen betalning mellan näringsidkare följer av lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. Upphovsrätt uppstår enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk hos den som skapar verket, och enligt 28 § får den som förvärvat upphovsrätt inte ändra verket eller överlåta rätten vidare om inte annat har avtalats. Behandlar leverantören personuppgifter för uppdragsgivarens räkning gäller artikel 28 i dataskyddsförordningen (EU) 2016/679.

När behövs ett uppdragsavtal?

Uppdragsavtal används när ett företag köper en tjänst av ett annat företag och leverantören utför arbetet med egen personal, egna metoder och eget ansvar för resultatet. Typiska exempel är reklam- och kommunikationsbyråer, webb- och systemutveckling, rekryteringsföretag, redovisnings- och lönetjänster, löpande IT-drift och support, översättning och olika former av rådgivning. Det kan gälla ett avgränsat projekt eller en löpande tjänst. Skillnaden mot ett konsultavtal är framför allt att leverantören är en organisation som åtar sig ett uppdrag, inte en enskild person som ställer sin arbetstid till förfogande. Gäller det hantverk eller byggarbeten finns särskilda standardavtal och branschvillkor, och då passar ett avtal för hantverkstjänster eller ett entreprenadavtal bättre.

Varför avtalet avgör så mycket

Vid köp av varor mellan företag fyller köplagen ut det som parterna inte har reglerat: när en vara är felaktig, vad köparen kan kräva vid försening och hur reklamation ska ske. För tjänster mellan företag finns ingen motsvarande generell lag. Konsumenttjänstlagen gäller bara när köparen är konsument, och köplagen gäller inte avtal där tjänsten utgör den övervägande delen av leverantörens åtagande. Domstolar kan i vissa fall hämta ledning från köplagen, handelsbalkens regler om syssloman eller allmänna avtalsrättsliga principer, men utgången blir svår att förutse. Det som inte står i avtalet blir därför ofta en tolkningsfråga. Vad räknas som fel i en tjänst? Hur länge kan uppdragsgivaren reklamera? Har leverantören rätt till betalning för arbete som utförts men inte godkänts? Ett uppdragsavtal som besvarar de frågorna i förväg minskar risken för tvist och gör det enklare att lösa problem när de uppstår.

Omfattning, leveranser och godkännande

Den vanligaste källan till konflikt i tjänsteuppdrag är att parterna har olika bild av vad som ingår. Beskriv därför uppdraget konkret: vilka moment som ska utföras, vilka leveranser som ska lämnas, i vilket format och när. Det är lika viktigt att ange vad som inte ingår, till exempel licenser, tredjepartskostnader, fler än ett visst antal korrekturrundor eller drift efter lansering. Ange också vad uppdragsgivaren ska bidra med och att förseningar som beror på uppdragsgivaren förskjuter tidplanen. För projekt med ett slutresultat bör avtalet innehålla en godkännandeprocess: leverantören meddelar när en leverans är klar, uppdragsgivaren har en viss tid att granska och påtala brister, och leveransen anses godkänd om inga invändningar lämnas inom den tiden eller om resultatet tas i bruk. Det ger båda parter en tydlig punkt där ansvaret för leveransen går över.

Ändrings- och tilläggsarbeten

Nästan alla uppdrag förändras under resans gång – uppdragsgivaren vill lägga till en funktion, ändra inriktning eller utöka antalet leveranser. Utan en rutin för ändringar blir det oklart om arbetet ingår i det avtalade priset eller ska faktureras separat, och tidplanen glider. Avtalet bör därför ange att ändringar och tillägg ska begäras skriftligt, att leverantören innan arbetet påbörjas ska redovisa hur ändringen påverkar pris, tidplan och eventuellt andra leveranser, och att arbetet utförs först när uppdragsgivaren har godkänt det. Ange vilka timpriser eller vilken prislista som gäller för tilläggsarbeten. Reglera också att leverantören utan dröjsmål ska säga till om uppdraget inte kan utföras som det är beskrivet. Vid fast pris är ändringsrutinen extra viktig, eftersom det annars är leverantören som bär risken för att uppdraget växer.

Ersättning, fel och ansvar

Ersättningen kan vara löpande räkning per timme, fast pris för ett definierat resultat eller ett fast månadsbelopp för en löpande tjänst. Ange hur och när fakturering sker, betalningsvillkor och om utlägg och resor ersätts. Avtalet bör också beskriva vad som räknas som fel i tjänsten, inom vilken tid uppdragsgivaren ska reklamera, och att leverantören i första hand har rätt och skyldighet att rätta felet. Om rättelse inte sker kan uppdragsgivaren ha rätt till prisavdrag eller att häva avtalet. Ansvarsbegränsningen är central för leverantören: vanligt är ett tak motsvarande det som fakturerats under en viss period, och att indirekta skador som utebliven vinst och dataförlust undantas, utom vid uppsåt eller grov vårdslöshet. Läs mer om hur man avväger klausulerna i vår artikel om ansvarsbegränsning och vite.

Immateriella rättigheter, sekretess och avtalstid

Det som en byrå eller leverantör tar fram – texter, bilder, design, källkod, rapporter – skyddas ofta av upphovsrätt, och rätten uppstår hos den som skapar verket. Vill uppdragsgivaren äga resultatet behöver avtalet innehålla en uttrycklig överlåtelse, inklusive rätten att ändra materialet och överlåta det vidare, eftersom förvärvaren annars inte får göra det. Leverantörens befintliga verktyg, mallar och kodbibliotek brukar stanna hos leverantören, med en nyttjanderätt för uppdragsgivaren i den mån de ingår i leveransen. Kräv också en garanti mot intrång i andras rättigheter och en redovisning av tredjepartsmaterial som bilder, typsnitt och öppen källkod. Sekretessklausulen bör gälla även efter att uppdraget har avslutats. För löpande tjänster ska avtalstid och uppsägningstid anges, liksom vad som händer vid avslut: överlämning av material, inloggningar och dokumentation, och betalning för utfört arbete.

Vanliga misstag

  • En vag uppdragsbeskrivning utan angivelse av vad som inte ingår i priset
  • Ingen rutin för ändrings- och tilläggsarbeten, så att det blir tvist om vad som ska faktureras
  • Att utgå från att köplagen eller konsumenttjänstlagen fyller ut avtalet – för tjänster mellan företag gör de normalt inte det
  • Att inte reglera godkännande av leverans och reklamationstid
  • Att tro att uppdragsgivaren äger resultatet bara för att det är betalt, utan en överlåtelse av rättigheterna
  • Att glömma vad som ska lämnas över när avtalet upphör – källkod, originalfiler, konton och dokumentation

Vanliga frågor om uppdragsavtal

Vad är skillnaden mellan uppdragsavtal och konsultavtal? Gränsen är inte skarp, men ett konsultavtal är typiskt anpassat för en enskild konsult som arbetar i uppdragsgivarens verksamhet, ofta på timbasis. Ett uppdragsavtal är bredare och passar när ett företag levererar en tjänst eller ett resultat med egen organisation, till exempel en byrå, en IT-leverantör eller en tjänsteleverantör med flera medarbetare. Anlitar du en enskild konsult passar ett konsultavtal bättre.

Vilken lag gäller för tjänster mellan företag? Det finns ingen generell lag för tjänster mellan företag. Konsumenttjänstlagen gäller bara när en näringsidkare utför tjänster åt en konsument, och köplagen gäller köp av varor. Avtalet bedöms därför i första hand utifrån vad parterna har kommit överens om, kompletterat med allmänna avtalsrättsliga principer, avtalslagen och i vissa fall handelsbalkens regler om syssloman.

Hur hanteras ändrings- och tilläggsarbeten? Avtalet bör ange att ändringar och tillägg ska beställas skriftligt, att leverantören ska meddela hur ändringen påverkar pris och tidplan innan arbetet påbörjas, och vilken prissättning som gäller – till exempel avtalade timpriser. Utan en sådan rutin uppstår lätt tvister om vad som ingick i det ursprungliga priset.

Vem äger det som tas fram i uppdraget? Upphovsrätt uppstår hos den som skapar verket, och för att uppdragsgivaren ska äga resultatet krävs som regel en uttrycklig överlåtelse i avtalet. Utan en sådan får uppdragsgivaren i regel bara använda resultatet för det ändamål som uppdraget avsåg. Samma principer gäller för byråer och andra leverantörer som för enskilda konsulter.

Är det tillåtet att begränsa leverantörens ansvar? Ja. Mellan företag råder stor avtalsfrihet, och det är vanligt med ett tak för skadestånd och att indirekta skador som utebliven vinst undantas. Begränsningen gäller normalt inte vid uppsåt eller grov vårdslöshet. Ett oskäligt villkor kan jämkas med stöd av 36 § avtalslagen, så begränsningen bör vara rimlig i förhållande till uppdraget.

Vad gäller om fakturan betalas för sent? Har parterna inte avtalat annat har leverantören rätt till dröjsmålsränta enligt räntelagen, som mellan företag motsvarar referensräntan plus åtta procentenheter. Leverantören kan också ha rätt till förseningsersättning enligt lagen om ersättning för inkassokostnader. Avtalet bör ange betalningsvillkor och förfallodag.

Behöver vi ett personuppgiftsbiträdesavtal också? Om leverantören behandlar personuppgifter för er räkning – till exempel kundregister, nyhetsbrev eller supportärenden – ska det finnas ett avtal som uppfyller kraven i artikel 28 i dataskyddsförordningen. Det kan vara ett separat personuppgiftsbiträdesavtal.

Relaterade avtal

Redo att skapa ditt avtal?

Beskriv din situation i chatten och få ett professionellt avtal anpassat efter svensk lag. Fast pris från 600 kr exkl. moms.