Tillbaka till kunskapsbanken
8 min läsning

Hembud, förköp och drag-along — klausulerna i ett aktieägaravtal

Hembud och förköp låter likadant men fungerar olika — och det spelar roll om klausulen står i bolagsordningen eller i aktieägaravtalet. Så väljer ni rätt.

I ett aktiebolag med få ägare är frågan vem som får äga aktierna ofta lika viktig som hur många var och en äger. Utan begränsningar får en delägare sälja till vem som helst, och aktier kan hamna hos arvingar eller en före detta make genom arv och bodelning.

Det finns två verktyg för att styra det: förbehåll i bolagsordningen och klausuler i aktieägaravtalet. De kan se likadana ut på papperet, men de binder olika personer — och det avgör om skyddet håller när det väl behövs.

Bolagsordning eller aktieägaravtal — vem blir bunden?

Aktiebolagslagen (2005:551) ger i 4 kap. möjlighet att ta in tre typer av förbehåll i bolagsordningen: samtyckesförbehåll, förköpsförbehåll och hembudsförbehåll. Bolagsordningen registreras hos Bolagsverket, och förbehållen gäller mot alla som förvärvar aktier i bolaget — även den som aldrig har skrivit under något.

Ett aktieägaravtal är däremot ett vanligt avtal som bara binder dem som skrivit under. Säljer en part i strid med en förköpsklausul i avtalet kan säljaren bli skyldig att betala skadestånd eller vite, men köparen är inte part i avtalet och affären går inte att riva upp enbart på grund av det.

Slutsatsen: rätten för övriga ägare att ta över aktier som ska lämna kretsen bör stå i bolagsordningen. Aktieägaravtalet används för det som bolagsordningen inte kan reglera, och för detaljer ni inte vill ha i en offentlig handling.

Hembudsklausul — rätt att lösa in aktier som bytt ägare

Ett hembudsförbehåll innebär att den som har förvärvat aktier måste erbjuda övriga aktieägare att lösa in dem. Hembudet sker alltså efter att aktierna bytt ägare. Förbehållet kan omfatta köp, gåva, arv och bodelning, eller begränsas till vissa slags förvärv — det avgörs av hur det formuleras.

Styrkan är att hembud fångar ofrivilliga ägarbyten: en delägare avlider och aktierna ärvs, eller aktierna tillfaller en make vid bodelning. Svagheten är att övriga ägare måste ha pengar att betala lösen — annars blir den nya ägaren kvar.

Förbehållet bör ange hur lösenbeloppet bestäms. Ett fast belopp eller en enkel formel riskerar att bli orimlig när bolaget växer; ett alternativ är marknadsvärde, fastställt av en oberoende värderare om ni inte kommer överens.

Förköpsklausul — förtur innan aktierna säljs

Ett förköpsförbehåll gäller innan överlåtelsen: den aktieägare som vill överlåta aktier måste först erbjuda dem till de förköpsberättigade, som regel övriga aktieägare. Först om ingen utnyttjar förköpsrätten får aktierna gå till en utomstående.

Förköp tar sikte på överlåtelser — att en ägare säljer eller ger bort aktier. Arv omfattas inte på samma sätt, och därför kombinerar många bolag förköp för försäljningar med hembud för övriga ägarbyten. Vill ni dessutom att bolaget ska kunna säga nej till en viss köpare används ett samtyckesförbehåll.

I aktieägaravtalet kompletteras förbehållen ofta med detaljer: svarsfrister, hur aktierna fördelas om flera ägare vill köpa, och att priset ska vara detsamma som en extern köpare har erbjudit.

Drag-along och tag-along — finns bara i aktieägaravtalet

Två klausuler saknar motsvarighet i bolagsordningen och kan bara avtalas mellan ägarna:

  • Drag-along (medförsäljningsskyldighet) — accepterar ägare med en viss andel, till exempel två tredjedelar, ett bud på hela bolaget måste övriga sälja på samma villkor. Skyddar möjligheten till exit, eftersom en köpare sällan vill ta över ett bolag med kvarvarande minoritetsägare.
  • Tag-along (medförsäljningsrätt) — säljer en majoritetsägare sina aktier har minoriteten rätt att sälja med på samma villkor. Skyddar mot att bli kvar med en ny huvudägare man inte har valt.

Utan drag-along kan en köpare som vill ha hela bolaget bara tvinga ut minoriteten genom tvångsinlösen, och det kräver att köparen äger mer än nio tiondelar av aktierna (22 kap. aktiebolagslagen). En drag-along-klausul med lägre tröskel är därför ofta en förutsättning för en försäljning.

Eftersom klausulerna bara binder avtalsparterna ska aktieägaravtalet innehålla en anslutningsklausul: den som förvärvar aktier ska skriva på avtalet. Kombinerat med ett samtyckes- eller hembudsförbehåll i bolagsordningen blir det svårt att komma in som ägare utan att också ansluta sig till avtalet.

Checklista för ägarbytesreglerna

  1. Läs er nuvarande bolagsordning — bolag som startats med en enkel standardbolagsordning saknar ofta förbehåll helt.
  2. För in hembud och/eller förköp i bolagsordningen — ändringen beslutas av bolagsstämman med kvalificerad majoritet och registreras hos Bolagsverket.
  3. Reglera lösenbelopp och värdering tydligt — det är där tvisterna uppstår.
  4. Lägg drag-along, tag-along och anslutningsklausul i aktieägaravtalet.
  5. Se till att bolagsordning och avtal inte motsäger varandra — i förhållande till bolaget och nya ägare är det bolagsordningen som gäller.

Ett aktieägaravtal med förköp, drag-along och tag-along kan du skapa direkt hos oss — fler klausuler går vi igenom i aktieägaravtal för småföretag. När aktier sedan faktiskt byter ägare dokumenteras affären i ett aktieöverlåtelseavtal; läs mer i vår guide till aktieöverlåtelse.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan hembud och förköp?

Förköp gäller före en överlåtelse: den som vill sälja måste först erbjuda aktierna till övriga ägare. Hembud gäller efter ett ägarbyte: den nya ägaren måste erbjuda övriga att lösa in aktierna. Hembud kan därför även fånga arv och bodelning.

Räcker det att ha hembudsklausulen i aktieägaravtalet?

Då binder den bara avtalsparterna. En köpare, arvinge eller make som inte har skrivit på är inte bunden av avtalet. För att rätten ska gälla mot alla ska förbehållet stå i bolagsordningen.

Kan en drag-along-klausul tvinga mig att sälja till underpris?

Klausulen innebär att du måste sälja på samma villkor som majoriteten. Skydda dig genom krav på samma pris per aktie, en rimligt hög tröskel och att köparen ska vara oberoende av majoritetsägaren. Oskäliga villkor kan dessutom jämkas enligt 36 § avtalslagen.

Vad händer om någon säljer i strid med aktieägaravtalet?

Säljaren kan bli skyldig att betala skadestånd eller avtalat vite till övriga parter. Köparen är normalt inte bunden av avtalet, så överlåtelsen står sig i regel — om inte ett förbehåll i bolagsordningen ger övriga ägare rätt att lösa in aktierna.

Relaterade avtalsmallar

Fler artiklar